Validering löste intagning av 45 studerande till 16 platser

60 personer sökte in till närvårdarutbildning. 45 sökande valde att inleda vuxenutbildningen och alla 45 antogs till en utbildning som är oförändrat dimensionerad för 16 studerande.
Annette Bergbo

I januari 2018 träder en ny rikslag i kraft som resulterar i förändringar för vuxenutbildningen till närvårdare på Åland. Bland annat utgår reformen från att alla vuxenstuderande, till skillnad från tidigare, måste läsa gemensamma ämnen på gymnasienivå, bland annat språk, matematik, samhällskunskap och kemi.

För vuxenstuderande som för länge sedan avslutade grundskolan och nu har många års yrkeserfarenhet kan det bli ett stort steg att exempelvis börja läsa ämnen som språk – vissa har kanske inte ens läst finska, engelska, matematik och kemi på gymnasienivå.

Kan det förväntade nya kravet om utökade studier på gymnasienivå vara orsaken till att Ålands Gymnasium valde att öppna för fler sökande och att så många vuxenstuderande nu också sökte för att få formell yrkesbehörighet?

– Det påverkar säkert. I nuläget är det inte klart hur exakt det hela blir i praktiken men förändring blir det i varje fall med den nya lagen och vi får lösa de frågeställningar som uppstår vartefter, säger Cecilia Stenman, utbildningsplanerare vid Ålands Yrkesgymnasium.

De 45 vuxenstuderande som inledde sina studier hösten 2017 får slutföra sin utbildning enligt nuvarande system.

Att ta in 45 studerande i en utbildning med helt oförändrade resurser, 16 studieplatser, verkar vara en nära på omöjlig uppgift.

– Det går att förverkliga eftersom vi nu utgår från vars och ens kunskap, erfarenhet och kompetens. De får med stöd av valideringen helt egna scheman. Ett exempel på vad validering kan resultera i är att en studerande faktiskt förväntas bli klar närvårdare redan till julen.

Valideringen är således nyckeln, redskapet till att skapa struktur i studierna både för de studerande och för hela gruppen om 45 personer som alltså införlivas i resurser avsedda för 16 studerande.

Cecilia Stenman har, tillsammans med LiA (Lärande i Arbete) -samordnaren Johanna Muukkonen, träffat alla 45 studerande enskilt. De har också innan dess tagit del av dokument som arbetsintyg, kursintyg och betyg. De sökande har även skriftligt fått uppskatta sitt kunnande utifrån läroplanen.

– Det nuvarande systemet med friståendeexamen ger vuxenstuderande en fördel eftersom yrkeskompetensen erkänns oberoende av hur man har fått den. I princip inventerar vi gemensamt själva kunnandet.

– Viktigast är att behärska yrket och det kan vi sedan slå fast genom att den studerande genomför fristående yrkesexamenstillfällen inom utbildningens förutbestämda områden. I närvårdarutbildningen ingår totalt fem examenstillfällen.  På så sätt har vi också en kvalitetskontroll. Vi vet och kan lita på att valideringen är korrekt utförd och det är viktigt, förklarar Cecilia Stenman.

Lyssna, notera och dokumentera

Att träffa så många studerande, bygga upp en bra relation, skapa förtroende, att lyssna också till det som inte sägs, notera och dokumentera kräver inte bara koncentration och långa arbetsdagar.

– Vi har varit två om detta vilket nog är nödvändigt för att nå ett bra resultat. För mig har det, trots många långa arbetspass, varit mycket givande och samtidigt ofta utmanande och fascinerande i många möten med människor som jag får vara med om att lotsa fram vidare i livet, i utbildning till en examen.

– Vuxenstuderande, särskilt tyvärr kvinnor, kan känna att de är för gamla för att satsa på sig själva och studier. Det kan också vara en utmaning, för den som utför valideringen, att ”spåra” så kallad tyst och egentligen omätbar kunskap och att få den sökande att förstå att lång yrkeserfarenhet faktiskt väger tungt i sammanhanget.

– Åland har många inflyttade som ännu inte lärt sig språket helt och för dem kan det behövas extra stöd vilket inte alltid den studerande riktigt kan avgöra själv eller till och med väljer att inte beröra eftersom man tror att studieplatsen kan äventyras då. En utmaning i valideringen är också att kunna ”mäta”, jämföra en specifik examen från ett annat land.

Validering beskrivs ofta som ett viktigt och kraftfullt verktyg för livslångt lärande, en förstärkning av individens möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Validering kan helt enkelt bidra till kompetensförsöjniingen på nationell, regional och lokal nivå.

Hur kommer det att märkas om några år att ytterligare 45, istället för 16 personer, har avlagt närvårdarexamen?

– Andelen behörig personal har ökat märkbart då och det är positivt eftersom det sker i ett kvinnodominerat yrkesområde där arbetsbelastningen, liksom även sjukskrivningen är hög.  Det här är ett yrkesområde där arbetsinsatserna också påverkas i samma takt som patienterna blir allt äldre och även fler till antalet, konstaterar Cecilia Stenman.

Annette Bergbo